Varje år får drygt 250 personer i Sverige follikulärt lymfom. Symtomen är ofta diffusa och sjukdomen beter sig olika från person till person vilket gör att prognosen är mycket individuell.
Follikulärt lymfom är en form av cancer som uppstår i kroppens B-lymfocyter. B-lymfocyter är en typ av vita blodkroppar som är en del av vårt immunförsvar.
Cancercellerna samlas i en eller flera lymfkörtelstationer och bildar en tumör. En lymfkörtelstation är en samling av flera lymfkörtlar, till exempel i armhålan eller på halsen.
Lymfomet har fått sitt namn eftersom cancercellerna växer i små runda grupper som liknar de folliklar, små cellsamlingar, som normalt finns i lymfkörtlar.
Det är alltså ett namn som beskriver hur cellerna ser ut i mikroskop, inte var i kroppen cancern sitter.
Varje år får drygt 250 personer i Sverige follikulärt lymfom. Det är ungefär 15 procent av alla lymfom.
Sjukdomen kan bete sig väldigt olika och det kan vara svårt att beräkna hur det kommer att bli för en enskild person.
Även om behandlingarna ofta har god effekt är det ändå vanligt att sjukdomen kommer tillbaka.
Ett follikulärt lymfom kan omvandlas till ett mer aggressivt lymfom efter en tid. Samtidigt finns det de som aldrig behöver genomgå någon behandling alls.
Vanliga symtom vid follikulärt lymfom är:
Symtomen är desamma som vid andra typer av lymfom. De kan ofta vara ganska diffusa och komma smygande under en längre tid. Därför är de lätta att blanda ihop med symtom på andra sjukdomar.
Ibland upptäcks en förstorad lymfkörtel i samband med att man undersöks för något annat.
För att kunna ställa diagnos behöver man göra olika undersökningar, till exempel bilddiagnostik, vävnadsprov, benmärgsprov och blodprover.
I början av en sådan utredning är misstanken det vidare begreppet lymfom.
Det är först efter att vävnadsprovet har analyserats man kan säga vilken typ av lymfom det handlar om.
För att kunna se hur mycket cancer det finns i kroppen görs alltid bilddiagnostik. Antalet lymfkörtelstationer som är drabbade påverkar valet av behandling.
Vid follikulärt lymfom görs undersökningen med PET-CT. Man tar då bilder av kroppen från ljumskarna upp till halsen.
PET-kameran använder en svag radioaktiv strålning för att skapa bilder av hur aktiva cellerna är medan CT-röntgen ger detaljerade bilder av kroppens olika vävnader och organ.
Kombinationen gör att man både kan se var tumören är, hur stor den är och hur aktiva cancercellerna är.
När man misstänker att det finns ett lymfom tar man prov från och analyserar en förstorad lymfkörtel. Om det finns flera förstorade körtlar ska provet helst tas från den som är störst eller den som växer snabbast.
För att få ett bra svar på analysen vill man helst ta ut hela körteln med hjälp av operation. Men om körteln ligger svårt till i kroppen kan man behöva sticka i den med en grövre nål för att få ut vävnad från den.
Provet skickas sedan till en patolog för att analyseras.
Blodkroppar bildas i benmärgen och för att undersöka den kan man behöva ta ett benmärgsprov. Det är också en sorts vävnadsprov som kan göras när man misstänker follikulärt lymfom.
Med hjälp av en nål och spruta tar en läkare ut benmärg, som ligger i hålrummet inne i skelettet. Oftast tas provet från bäckenbenet.
Vävnadsprovet skickas till en patolog som undersöker om det finns cancerceller i benmärgen.
En annan del av utredningen är att ta blodprover. Blodprov kan användas för att se om produktionen av blodkroppar är påverkad eller för att se att värden från njurar och lever inte är allt för påverkade.
Prover för virus som HIV, hepatit B eller hepatit C ingår som standard när man utreder lymfom även om risken för att få just follikulära lymfom inte påverkas av de virusen.
När någon har follikulärt lymfom görs alltid en riskbedömning av sjukdomen.
Riskbedömningen används för att kunna göra en prognos och för att fatta beslut om behandling.
Verktygen man använder vid riskbedömningen kallas FLIPI, FLIPI-2 och blodproverna β2-mikroglobulin samt LD.
FLIPI innebär att man tittar på fem faktorer som påverkar prognosen negativt:
FLIPI-2 görs som utvärdering vid återfall efter behandling med en antikropp. De faktorer man tittar på då är:
Förhöjda värden på blodproverna β2-mikroglobulin och LD kan tyda på att sjukdomen är mycket aktiv och att nya cancerceller bildas snabbt. Det kan också medföra att en del behandlingar inte fungerar så bra.
Det finns flera olika behandlingar för läkaren att välja mellan vid ett follikulärt lymfom. Ofta ingår antikroppar tillsammans med något annat läkemedel.
Vilken behandling man väljer beror på sjukdomens karaktär, hur utbredd den är i kroppen och hur den som är sjuk mår i övrigt.
Innan behandlingen startar görs en riskbedömning.
Läkaren kan också välja att avstå från att ge behandling, om bedömningen är att det inte är nödvändigt. Då får den som är sjuk i stället gå på regelbundna kontroller.
För att sätta igång en behandling måste den som är sjuk ha en så kallad behandlingsindikation.
Det betyder att den som är sjuk ska ha något av de här symtomen:
Om sjukdomen är begränsad till endast en lymfkörtelstation kan man ge strålbehandling.
Innan man tar beslut om att ge strålbehandling måste man ha gjort en PET-CT för att vara helt säker på att sjukdomen bara finns på ett ställe i kroppen.
Ungefär hälften av de med en begränsad sjukdom blir botade med hjälp av strålbehandling.
B-lymfocyterna har en struktur på ytan av cellerna som kallas för CD20. En behandlingsform vid follikulärt lymfom är att ge CD20-antikroppar som fastnar på cellens yta och gör att den dör.
Behandlingen används när sjukdomen finns på flera ställen i kroppen.
CD20-antikroppar ges ofta ensamt första gången sjukdomen behandlas. Antikroppen kan också kombineras med olika cytostatika eller andra läkemedel.
Det finns flera läkemedel med CD20-antikroppar, men vid follikulärt lymfom används i första hand rituximab. Behandlingen kan ges som dropp direkt in i blodet eller som en spruta i fettet under huden.
Det finns några olika cytostatikabehandlingar vid follikulärt lymfom. Ett vanligt alternativ är att i första hand ge ett ensamt cytostatikum, bendamustin, tillsammans med en CD20-antikropp.
Det finns också behandlingsalternativ där man ger antikroppen tillsammans med en kombination av olika cytostatika. Behandlingen ges oftast som dropp direkt in i blodet, men kan i en del fall ges som tablett.
Det finns även andra läkemedel att ge vid ett follikulärt lymfom
Lenalidomid ges i tablettform och är ett läkemedel som stimulerar kroppens eget immunförsvar för att det lättare ska kunna angripa cancercellerna.
Läkemedlet påverkar miljön runt tumören vilket gör att cancercellerna får svårare att växa. Det kan också förstärka antikroppsbehandlingen så att den fungerar bättre.
Idealisib är ett målinriktat läkemedel. Läkemedlet blockerar ett ämne i cancercellen som kallas för PI3K-delta.
Blockeringen av PI3K-delta bromsar cancercellernas tillväxt och försämrar deras överlevnad. Idealisib ges som tablett.
När någon drabbas av återfall i sjukdomen kan man överväga att göra en stamcellstransplantation. Det gäller framför allt yngre personer som inte har några andra sjukdomar.
Det vanligaste är att ta ut de egna stamcellerna från den som är sjuk och sen ge tillbaka dem igen. Det kallas autolog stamcellstransplantation.
Vid en autolog stamcellstransplantation filtrerar man ut stamceller från blodet. Sen behandlas den som är sjuk med höga doser cytostatika för att slå ut sjukdomen. Efter det förs stamcellerna tillbaka in i kroppen för att bygga upp benmärgens funktion igen.
Prognosen är mycket individuell. Medan en del inte ens lever ett år efter diagnos kan andra leva mer än 40 år.
Den relativa tioårsöverlevnaden är betydligt högre hos de som blir sjuka innan de fyllt 50 år. Då lever 92 procent efter tio år.
Bland personer som får sjukdomen när de är äldre än 70 år är den relativa tioårsöverlevnaden 64 procent.
Den relativa överlevnaden för cancer är en uppskattning på hur många som lever fem eller tio år efter att de har fått sin cancerdiagnos.
Relativ överlevnad inkluderar alltså inte de personer som dött av andra orsaker än cancersjukdomen.
Ofta kan man inte säga varför någon får ett follikulärt lymfom, men det finns några saker som ökar risken.
Precis som vid andra lymfom ses en ökad risk om man har någon autoimmun sjukdom. Det innebär att immunförsvaret angriper vävnad i den egna kroppen. Ett exempel är ledgångsreumatism då immunförsvaret angriper lederna.
Andra faktorer som ökar risken är cigarrettrökning och om det finns nära släktingar som har drabbats av lymfom.
Även yrken där man utsätts för lösningsmedel kan öka risken för att drabbas av follikulärt lymfom.
Få vår broschyr om blodcancer som praktisk pdf och läs när du har tid.
Genom att skicka din e-postadress samtycker du till att vi behandlar din e-postadress för att skicka information löpande. Läs mer i vår integritetspolicy
Få vår broschyr om blodcancer som praktisk pdf och läs när du har tid.
Genom att skicka din e-postadress samtycker du till att vi behandlar din e-postadress för att skicka information löpande. Läs mer i vår integritetspolicy
Genom att skicka din e-postadress samtycker du till att vi behandlar din e-postadress för att skicka information löpande. Läs mer i vår integritetspolicy
När Ulf blev svårt sjuk i lymfom var det inte bara vården som hjälpte honom. Amatörradion, musiken och människorna runt omkring blev avgörande stöd.
På fem år har fisketävlingenEliten mot skiten i småländska Rörvik vuxit till en folkfest som samlat in över 1,2 miljoner kronor. I september hölls den för sista gången.
Hon fick beskedet på sin födelsedag – en tumör stor som en handboll växte i Mias bäcken. Och cancern hade brett ut sig i buken.
38 forskare får finansiering av oss för att föra cancerforskningen framåt på flera olika områden. Ett av dem är vårdforskning där vi gjort en särskild satsning.
För Ann Wasseng fungerar donationerna till Cancerfonden även som morot för henne själv. – När ett uppdrag känns tufft tänker jag att det ger mig möjlighet att skänka pengar.
För Betül Küçüköz är det en dröm att få forska. När hon drabbades av Hodgkins lymfom gjorde en flexibel sjukskrivning att hon kunde jobba när hon orkade under behandlingen.
Hittade du informationen du sökte?
Granskad 10 mars 2026
Granskare
Helena Torsler Andersson
Leg. sjuksköterska, sakkunnig onkologi Mejl: helena.torsler@cancerfonden.se
Sidansvarig
Helena Torsler Andersson
Leg. sjuksköterska, sakkunnig onkologi Mejl: helena.torsler@cancerfonden.se
Cancerfondens texter är granskade av medicinsk expertis. Här kan du läsa mer om våra granskare och deras expertområden.
Cancer utvecklas under lång tid. Det kan ta 20 år eller mer från den första sjuka cellen tills en tumör upptäcks.
Allt om symtom, behandlingar och prognos. Texterna är granskade av medicinsk expertis.
När cancer uppstår har en perfekt balans i celldelningen rubbats och en cancercell delar sig ohämmat.
